finaldecision

Efter nån timmes sömn tryckte jag i mig en koffeintablett, på med träningskläder och traskade raka vägen till gymmet innan jag hann ångra mig. När man är trött börjar hjärnan alltid försöka hitta ursäkter på varför man skulle slippa träna! Inte mycket folk en lördagkväll. Varför inte försöka springa 5 km igen för att se om det går att göra om eller om det bara var en slump/bra dag sist? Efter 2 km kände jag inte att jag skulle klara mycket mer, men tack vare peppande musik i hörlurarna klarade jag hålla ut enda till 5 km! Jag höjde inte hastigheten, men jag tror det blir lättare och lättare ju oftare man springer, ju längre man springer och ju mer jag tror på mig själv.

 

Bjuder på en svettig duckface bara för det!