finaldecision

Får nästan lite ångest av att ha vilodag. Inte för att det är dåligt med en vilodag, utan för att det känns som att jag kommer av mig i rutinerna och "saknar" gymmet. Just nu är jag iförsig helt slut i huvet, kom nyss hem från jobb och tog en promenad i parken med hundarna (skönt att det är ljust ute såhär dags). Men det är lite jobbigt att inte kunna förbränna lite kalorier jag smällt i mig under dagen. Det är en press att hela tiden vara duktig när jag innerst inne bara suktar efter godis, choklad, kakor, tårtor, chips och pommes. Trotts att jag tränar 6 dagar i veckan (oftast 4 långa pass och 2 kortare pass) så känner jag att det inte duger, över huvud taget! Inte ens i närheten av att duga! Jag har hållt på med min viktnedgång nu i två och ett halvt år och jag har fortfarande inte fått någon ordentlig ordning på kosten! Har jag för höga krav på mig själv eller är jag mentalt svag? Gör jag tillräckligt i förhållande till vad jag vill uppnå? Det fungerar ju uppenbarligen någerlunda ändå, även om det inte går i en rasande fart.

 

Idag på jobb blev vi bjudna på hemmalagade pannbiffar i löksky med brunsås och potatis, inlagd gurka och rårörda lingon. Jag har typ aldrig ätit klassisk hemmalagad husmanskost så det var mumsigt men maffig lunch!