finaldecision

Om man inte haft problem med att hitta kläder så kan man nog inte förstå glädjen i att kunna shoppa VAD man vill!! Jag fick alltid handla på XLNT/big is beautiful på H&M och Kappahl. Om jag hade tur hittade jag något tråkigt fult neutralt plagg som åtminstone täckte fettet som ett tält. Att aldrig få känna sig fin, att aldrig kunna gå förbi en fin tröja och få prova den, att aldrig kunna följa modet! Att nervöst försöka dölja storleken för dom andra i provkön eller till och med för kassörskan. Dömmer hon mig nu för att jag köper storlek 52? Att inte få uttrycka sin personlighet och stil genom kläder eftersom endast ett fåtal tält når runt min kroppshydda.

 

Lättnaden att få vara "normalstor" och lyckan att kunna välja vilket plagg jag vill i hela butiken, går knappt att beskriva! Och jag undrar om någon kan förstå hur det känns om dom inte själva varit väldigt överviktiga (eller extremt underviktiga)? Det låter väl som ett i-lands problem, men det är guld värt för mitt välbefinnande. Jag gick loss ordentligt idag och köpte sommarklänningar, linnen, BH, bikinis, kjol, skärp, endagslinser osv.  (och såklart fyndade jag på stadiums sommar REA) Jag köpte allt jag behöver inför semestern utom skor, för jag har ju faktiskt sandaler och flipflop redan.